Glädje, Skratt & Tårar Livet med Bröstcancer från min sida.

och jag mår som en rutten sill…Gårdagen var jättetrevlig…Tack Marina för dtt underbara sällskap. Jag mådde dåligt i några timmar, kändes inte bra att varken ligga, sitta eller stå…jobbigt jobbigt…men sen, efter middagen så började det släppa och det kändes skönt. Marina hade köpt med sig soppa, vi provade en med smak av sparris och den var sådär…inge vidare, däremot hade hon också med sig en thaisoppa och den var superduper god… till det hade jag värmt vitlöksbröd och det satt som en smäck…men det var nog mest Kelly som åt dom.
Jörgen kom hem 5 imorse…han hade haft en toppenkväll och det är han väl värd…
Körde iväg med Kelly till kalaset strax efter 13:30 och fy fasen vad jag inte skulle vara ute på vägarna…är så ofantligt yr så man blir väl en fara, inge bra…men what to do?? Ska åka och hämta henne vid 16:30 igen, ska försöka få med mig Jörgen o Nathalie då…om det går.

Enkelt och jätte gott…

Marina & Matilda (Kelly)

Dagens Kalaspingla…

Har ju som sagt inte orkat skriva något…har knappt orkat vara uppe på benen. Blev supertrött i torsdags efter behandlingen. Igår var vi iväg en snabbis till centrum för att gå till apoteket och plocka ut lite medicin samt sprutan…men mer än så orkade jag inte…det var verkligen jättejobbigt…skulle ha stannat hemma igentligen…menmen. Den där sprutan då, var en dyr jävel…kosta 12 000/liter….så ni kan tänka er var min lilla pluttspruta kostade…inte vad jag hade räknat med och så ska man må dåligt av den också….Tack för det. Just nu är det ett under att jag orkat sätta mig här vid köksbordet…känns som hela världen snurrar…men det känns likadant när jag ligger ner samt så har jag så ont i kroppen…som influensa…det gör t.o.m. ont när jag äter och ska svälja maten…inge skoj alls.
Igår var Kelly med sin mormor inne i stan och blev bortskämd med bio, godis och McDonald´s.
Nathalie är just nu hos sin farmor o farfar, hon ska sova över till imorgon. Kelly är hemma med sin ”tråkiga” mamma, men hon är så gullig…”du är inte tråkig mamma, du är ju mysig” Jo jag tackar!! Marina är på väg hit och då blir ju Kelly överlycklig över att bli lite omhändertagen av någon som verkligen orkar. Imorgon ska hon på kalas på Lekslottet och som hon längtar…
Nu är det iaf Hannah Montana för fulla muggar på TV:n och nu ska jag ta och lägga mig på soffan igen och också titta eller iaf lyssna till Hanna Montana.

Ha det gott…

Idag är datorn med här på sjukhuset så att jag kan delge er mina tankar här och nu…Jag hör hur maskinen pumpar i giftet…just nu min favorit ”hallonsaften” *urk*…det bara kliar i fingrarna på mig. Idag ligger jag i en säng och till vänster om mig ligger en dam som får sin behandling och till höger om mig sitter Jörgen på en stol som inte ser alltför bekväm ut…men han ser rätt nöjd ut ändå
Vilka köer det var på vägen hit idag…trodde vi skulle bli jättesena, men vi kom precis i tid…hann väl sätta oss i ca. 15 sekunder innan vi blev uppropade. Idag fick vi en annan behandlingssköterska då Elisabeth (min ordinarie) är på sportlov…en del har det skönt, andra får ligga här o våndas. Imorgon måste jag tillbaka igen, då ska jag ta en spruta i magen som ska stimulera benmärgen så att mina vita blodkroppar blir starkare så jag får bättre immunförsvar (denna gång)…tyvärr kan man få väldigt ont i kroppen av den sprutan, influensaliknande symptom…det är väl fantastiskt, precis så får jag ett par dagar efter att jag slutat med kortisonet…wiihoooo…jag verkligen älskar att må som en pissråtta….NOT! Men Men…Jörgen är iaf förvarnad…åter en tråkig sambo som inte orkar göra något…tur att han är så underbar och förstående och en fantastiskt pappa till Nathalie som mer än gärna busar omkring med henne…tyvärr blir hon ju så ”pappig” när det är så…buääää
Åh…just nu piper maskinen här bredvid…Hallonsaften är ”uppdrucken”…snart väntas nästa påse men först ska allt sköljas med koksalt…Det verkar gå undan idag, turbomaskin tror jag minsann…
Nu orkar jag inte skriva mer för tillfället…tänkte ta och läsa några andra bloggar…OM jag orkar skriva så gör jag det sen…annars ligger jag däckad och tycker synd om mig själv…Puss o Kram

Happy face…eller inte…

Ligger i bäddsoffan hos mamma o pappa o knappar. Nathalie sussar gott i resesängen bredvid mig.
Idag kom mamma hem till oss tidigt för att ta hand om Nathalie då vi skulle iväg på diverse sjukhusbesök.
Först bar det av till SÖS för provtagning och läkarbesök och tyvärr hade jag tittat fel på kallelsen så vi var där 1 timme innan…men det gjorde inget, vi tog en kaffepaus mellan provtagning och läkarbesöket. Därefter åkte vi till KS i Solna för att fylla på min lilla ”badboll” för sista gången. Nu får jag se så här ”ojämn” ut i många månader. Jag kommer att bli kallad i september någon gång för ett besök där det kommer att bestämmas när jag ska göra nästa operation…men den som väntar på nåt gott…;-)
Vi kommer att sova hos mamma o pappa inatt då vi ska iväg tidigt imorgon för min 3:e behandling…åh vad det ”suger” just nu…orkar inte med dom här behandlingarna, orkar inte med att se den där hallonröda färgen som gör att jag ser ut som jag gör och mår som jag gör…B A J S ! !
Igår var jag ju iväg och träffade hjärtevännen Jenny som såg oförskämt vacker ut, så fin så.
Hon bjöd mig på lunch och fantastiskt trevligt sällskap…så härligt att återigen få ”gagga” av sig. Fick se underbara bilder från deras Egyptenresa och JA, man skulle kunna ha stått ut med att vara där…det såg sååå härligt ut.
 När jag startade Laptopen för ett tag sedan så hade hon skickat ett mycket, mycket fint mail som jag tänker lägga in här (hoppas det är ok gumman)…jag blev så rörd och det värmde hela mig…avslutar med det idag…Må så gott allesammans!! 

Jessica min älskade vackra vän

Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta eller att alltid kunna.

Att vara stark är att inte alltid orka skratta, att hoppa högst eller att vilja mest.

Att vara stark är inte att lyfta tyngst, att komma längst, eller att alltid lyckas.

Att vara stark är att se livet som det är, att acceptera dess kraft och ta del av den, att falla till botten, slå sig hårt men alltid komma igen.

Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast.

Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå dit.

Du är den starkaste person jag känner.

Älskar dig vännen min

Jempa

Måndag idag, fröken piggelin vaknade i vanlig ordning tidigt…men hon fick härja runt i vår säng tills gruset i mina ögon blivit mindre…hon hade tydligen kul, satt o trummade ordentligt på mitt huvud…men jag var så trött så jag knappt orkade bry mig. Tillslut gick jag upp till hennes glädje och det blev blöjbyte och grötfrukost och sen lek innan jag fixade iordning frukost till övriga familjen. Strax innan 10:00 tog vi en frisk promenad i snöyran, vi tog oss till öppna förskolan. Det blev ett par trevliga timmar där. Nathalie busade runt och hade jätteskoj…Kelly höll koll på lillasyster till en början, sen satte hon sig i pysselrummet och gjorde en såååå fin och somrig teckning till mig. Efteråt knallade vi upp till mamma och pappa (närmare dit än hem)…Kelly väntade ivrigt på att hennes pappa skulle komma och ta med henne till sydpoolen…hon kommer tillbaka igen på onsdag kväll (tror jag). Usch, på onsdag då är det en dag kvar tills man ska in på behandling….igen…*suck* är lite orolig över hur jag kommer att må den omgången…den här omgången som jag precis klarat av var ju jättetuff tycker jag. Tur är att mamma tänkte gå på bio med Kelly på fredag och lördag hade jag funderingar på att åka till Lida, men jag vet inte hur jag kommer att må och sen måste jag ha med mig någon vuxen som både sällskap och hjälp…jaja, allt löser sig.
Jag är inte där än… några dagar kvar att må bra på. Imorgon ska jag ÄNTLIGEN träffa mitt hjärta, Jenny, över en bit lunch…det var inte igår och nu är det Jenny-abstinens på hög nivå…sen har hon precis kommit hem från en underbar vecka i Egypten, så jag kommer känna mig måttligt genomskinlig bredvid denna gyllenbruna skönhet…men men det blir underbart!

Dags för soffläge nu…