Glädje, Skratt & Tårar Livet med Bröstcancer från min sida.

Jag var hos läkaren i måndags, återbesök inför min sista behandling.
Jag har svarat bra på behandlingen. Eftersom tumören till största delen var väl inkapslad och inte hormonbaserad så ser dom en minimal risk till att jag ska få tillbaka cancern…enligt dom är jag frisk från min bröstcancer JIIIIIPPPPPIIIIEEEE!!! Dom kommer att kontrollera mig med jämna mellanrum och släpper mig inte ur sikte. Just nu är det alldeles för tidigt att göra en mammografi för att se att allt ser sjysst ut. Det tar 5 år att bli helt friskförklarad. Men jag är så pass frisk att börja leva igen…på riktigt. Jag känner själv att det kommer att ta en tid att komma tillbaka till mig själv…jag är rätt trasig inombords även om jag är duktig på att dölja det utvändigt. Nu är det upp till mig att stå på mig och inte ta på mig för mycket. Om allt känns som det ska så ska jag sakta komma tillbaka till jobbet och förhoppningen är i augusti…men bara på 25% för att sedan trappa upp mer och mer. Jag kommer kräva att följa läkarens inrådan då jag vet att jag lätt kan strunta i sådant och bara köra på stenhårt…men jag MÅSTE ta det lungt. Vill inte gå in i väggen det första jag gör, vilket kan vara en risk. Hux flux så kommer alla känslor på en och samma gång och det kan säga PANG! Så sitter jag i ett läge som jag inte vill hamna i, där man inte orkar med någonting. Min förhoppning är att mina arbetskamrater hjälper mig att komma tillbaka till ett skapligt liv utan stress och panik…är det för mycket begärt?!

Den 17:e augusti börjar Nathalie på dagis, då är det invänjning i 2 veckor och det måste jag också planera in i allt. Jag vill iaf vara med några gånger för hennes skull och för att lära känna personalen.
Mycket planering blir det…